lokalkarlmariebergsvatmarkhoger

Mariebergs våtmark

Lokalens namn: Mariebergs våtmark
Kommun: Karlstad

Kort beskrivning av lokalen: Som namnet antyder så är lokalen av våtmarkstyp med anslutande betade strandängar. Säsongen börjar när de första vadarna och änderna anländer, d.v.s. i månadsskiftet mars-april. Den sträcker sig därefter över sommaren och en god bit in på hösten. Efter september kan lokalen vara tämligen fågelfattig, men rastande hägrar har setts ända in i december. Högsäsongen infaller i maj och augusti.

Lokalen är tämligen ny, även om den har en historia som är väl värd att notera. På 1960- och 70-talet hyste lokalen många trevliga häckarter, men den började sedan växa igen. 1997 restaurerade dock Karlstads kommun området och från och med våren 1998 så har fåglarna återvänt. Tyvärr har igenväxningen återkommit med tiden.

Vid lokalen finns ett större torn i norr och ett mindre i väster samt två gömslen. .

Arter: Häckfåglar: Mariebergs våtmark har hyst ca 60 häckande arter. Den mest anmärkningsvärda arten är rödbena som har häckat både 1998 och 1999 samt försök till dvärgmåshäckning.. Den till numerären största arten är skrattmås, som 1999 häckade med 350 par, vilket innebar en av Värmlands största kolonier. 1999 häckade även två par rörhöns, som fick ut totalt tre kullar. Olika strandängsarter som gulärla, enkelbeckasin och tofsvipa finns också representerade på häcklistan.

Vårsträcket: På våren kan grönbenor rasta tillsammans med gluttsnäppor, skogssnäppor och enkelbeckasiner. Även enstaka spovar, svartsnäppor och strandpipare ses. Det kan också rasta änder såsom kricka, bläsand, skedand, årta och vigg. Tillfälligt har även snatterand, stjärtand och brudand observerats. Andra intressanta inslag på lokalens vårlista är svarttärna, dvärgmås och svarthakedopping.

Höststräcket: Hösten börjar redan innan vårsäsongen slutat. I mitten av juni ses rastande svart- och skogssnäppor samt brushanar. På grund av onormalt höga vattenstånd de två första åren har Mariebergs våtmark inte riktigt kunnat uppfylla sin potential för vadare, men trots detta har en del sibiriska vadare visat intresse för lokalen på sitt sydsträck. Spovsnäppa, myrspov, kustsnäppa och kustpipare har observerats vid flera tillfällen. På hösten har även stora antal änder ses, som mest 400 gräsänder och 150 krickor. Bläsänder kan också förekomma också i mindre antal.

Rariteter: Rasen gulärla av rasen flavissima har setts. Andra arter som finns representerade i obsboken är stäpphök, aftonfalk, röd glada, havsörn, myrsnäppa, dubbel- och dvärgbeckasin samt snösiska.

Skådningstips: Lokalen har mycket att erbjuda både vid ”bra” och ”dåligt” väder. Om det regnar i augusti, kan lokalen vara väl värd ett besök, eftersom det då kan ses rastande vadare.

Det finns som nämnts ovan två torn och tre gömslen på lokalen. Bäst överblick får man från det stora tornet. Det sydvästra gömslet kan ge fotografer fina möjligheter till närbilder. Det finns även en stig på ca 3 km som går runt området. Längs stigen passerar man samtliga obsplatser och får se områdets skiftande naturtyper. Läsvärda informationstavlor finns uppsatta utefter stigen.

Hur Du tar Dig dit och var parkering finns: Från E18: Sväng av mot sjukhuset och följ skyltningen. Så småningom befinner du dig på Rosenborgsgatan som passerar sjukhuset, vilket ligger på höger sida. Följ samma gata förbi Mariebergsskolan, tennisbanor och en idrottsplats (samtliga finns på vänster sida). Våtmarken kan sedan ses omedelbart efter ett kontorskomplex (på vänster sida igen). Parkering finns vid det gamla flygfältets terminalbyggnad. Denna nås lämpligen genom att ta av till höger in på Flygfältsvägen. För att hitta tillbaka till våtmarken måste man promenera Flygfältsvägen tillbaka och korsa Rosenborgsgatan. Vid cykelvägen börjar den stig som leder till våtmarken. Håll vänster på denna stig för att komma till stora tornet, som naturstigen utgår ifrån.

Övrigt: Vid Mariebergs våtmark har man även chans att stifta bekantskap med olika dägg- och kräldjur. Bäver och vattensork ses regelbundet och skogsödla, huggorm samt snok finns i området.

Tillägg: Beskrivningen är gjord några år efter restaureringen. Under en tid därefter höll lokalen mycket god fågelskådarnivå. Bristande underhåll har gjort att fågelfaunan inte alls är lika rik längre. Trots detta finns fortfarande en del att se på lokalen.

Lokalbeskrivare: Per Gustafsson, Sven Larsson