Söndagen den 14/9
Upptäckten
Birger Gustafsson var i inre Kilsviken för att räkna gäss på söndagsmorgonen. Vid sextiden var han på plats i stora tornet. Efter en första genomräkning kunde 1 800 grågäss noteras i anteckningsboken. Vid sjutiden var det dags för en kontrollräkning. När Birger kommit till hälften av synfältet runt tornet var kikaren riktad rakt ut mot viken. Nu blev det slut på allt vad gåsräkning var. På en gyttjebank stod nämligen en helmörk varelse som var någonting helt annat än en grågås. Men vad var det? Kunde det vara en svart stork? Knappast! Efter febrilt slående i det slitna exemplaret av Bruun-Singers Alla Europas fåglar låg väl bronsibis närmast, men bokens bild var för brun, tyckte Birger. Resultatet av en telefonkonferens med en yrvaken Tomas Landgren blev dock en förmodad bronsibis. När uppringda skådare dök upp kl 08.00, larmades fågeln också ut på Club 300:s personsökarsystem. Fågeln bestämdes så småningom till adult.

Bronsibis (Plegadis falcinellus) Kilsviken 14/9 -03.Foto:Dan Mangsbo

Uppträdande
Fågeln uppträdde en smula oroligt redan från början. Den lämnade sin gyttjebank två gånger under den första timmen, men flög också tillbaka till samma plats. Även senare var den rörlig och befann sig såväl på sankängen nedanför Hygns gård som långt väster om tornet mot Nynäs gård. Under flygturerna tycktes den ibland försöka ta höjd, men hejdades kanske av den hårda vind som rådde. 

Bortflyendet
Som vanligt missade en hel del personer den rara fågeln. Några besvikna skådare var endast minuten sena, då ibisen flygande försvann bakom en träddunge kl 10.17. Den allmänna meningen var att den förmodligen gick ned i en vik sydost om Hygns gård, Källviken. Det var det sista som syntes av fågeln på söndagen. 

Försök gjordes att återupptäcka fågeln under timmarna runt lunchtid, men den förblev försvunnen. Det ska sägas att Källviken är svårskådad bland annat genom bristen på vägar till vattnet. 

Tisdagen den 9/9 sågs en bronsibis vid Oset i Örebro. Högst förmodligen var det fråga om samma fågel som i Kilsviken. Även i Örebro var fågeln rörlig och försvann innan speciellt många skådare hunnit till platsen. Allting tycktes tala för att den första bronsibisens besök i Värmland varit av kortare natur.  

Torsdagen den 18/9
Det skulle dock visa sig att bronsibisen aldrig lämnade Kilsviken. På torsdagsmorgonen återupptäcktes nämligen fågeln. Upptäckare denna gång var .... Birger Gustafsson igen. Fågeln sågs därefter hela dagen från stora tornet. Sista larmet kom kl 18.16. Den var rörlig och gjorde ofta korta flygturer. Då och då försvann ibisen in i Källviken i sydost, utom synhåll från tornet. Upp till en timme uppehöll den sig där, men varje gång kom fågeln tillbaka för beskådan av ständigt nya tillresta billaster av skådare. 

Senare
Även under de följande dagarna iakttogs bronsibisen. Ibland flög den bort en stund, men återvänder så småningom till beskådande från fågeltornet.

Senaste larmet om att bronsibisen kan ses kom på måndagen den 7/10 kl 13.03. Kolla in de senaste sökarlarmen.