KOF:s ungdomar på skåneresa |
Ägretthäger i Sunne Torsdagen den 27:e maj klockan åtta på kvällen gick startskottet för KOF:s ungdomsgrupps Skåneresa. Tillsammans med vår chaufför Karl Hammar åkte vi till en början norrut mot sjön Björken, norr om Sunne. Samtliga deltagare utom Nils kunde följa med på draget mot ägretthägern som tillbringat dagen i Sunne. När vi närmade oss Björken började Kalles mobil att ringa. Efter ett kort samtal svängde han in och parkerade vid vägkanten. Ägretthägern hade precis lämnat Björken och var på väg mot söder. Vi ställde snabbt upp tubkikarna och började spana. Efter några nervösa minuter kom den flygande på långt avstånd. En mycket lyckad start på resan och vi åkte mot Karlstad för att hämta Nisse. Nu började resan söder ut... ![]()
![]() Ringnäbbad mås och sydnäktergal Dagen innan hade det upptäckts en sydnäktergal vid Örby ängar i Helsingborg, vilket blev vårt första stopp i Skåne. Fågeln kunde höras innan vi kom ut ur bilen och vi kunde jämföra sången med alla de vanliga näktergalarna som fanns i området. Samtliga deltagare fick nytt Sverige-X. Glada miner i Ystad Nu stod glador och Ystads soptipp på resplanen. Men vår kräsna kursledare ville inte livskryssa rödglada på en soptipp, så han satt klistrad vid bilrutan hela vägen. Det gav resultat. Men det var inte Per som var upptäckaren. Lisa fick syn på en rovfågel som vi snabbt artbestämde till rödglada. På soptippen fanns det gott om glador. De flesta var röda men vi lyckades hitta en brunglada i smeten av röda glador och måsar. ![]()
Bommar Vi åkte istället till Vombs vattenverk. Där skulle det finnas fältpiplärka. Inga fältpiplärkor, men en sur skåning som stängde bommen på vägen vi hade åkt in på. Bommen kunde vi lyfta undan och vi fortsatte. Det började bli kväll och vi letade upp en sovplats en liten bit norr om Falsterbo. Falsterbo Nere vid Nabben fick Lisa syn på en stor fågel som kom flygande. Även Anders H fick syn på fågeln. Ganska snabbt skrek han ut "SKEDSTORK"! Fågeln kom mycket nära och försvann sedan ut mot havet. Samtidigt kom också två ljusa labbar förbi och kunde ses av alla utom Kalle och Lars.
|
Farofylld jakt på
fältpip Vi lämnade Falsterbo ganska tidigt på morgonen och åkte mot Hammar (inte Kalle). Där kunde vi observera två sjungande kornsparvar. Nästa "skåneart" att skåda var fältpiplärka. Men den visade sig vara svårobserverad och vi lyckades missa den på flera kända och säkra lokaler, t.ex. Ravlunda, Stenshuvud och Drakamölla. Vid Drakamölla inträffade det några roliga saker. Per och Lars (som numera har "hästskräck") skulle se fältpiplärka till varje pris. De trodde att den skulle finnas i en hästhage och traskade glada ut i hästhagen. Plötsligt blev de, enligt deras berättelse, omringade av hästar. Deras enda utväg var att klättra över ett staket. Lars var snabbast över och fastnade med byxan på taggtråden och satte sig på det som visade sig vara ett elstängsel. Där satt Lars och skrek medan Per hittade en grind som han gick igenom. Per lyckades dock också få sig en stöt, då han lade handen på grindstolpen...? elstängslet! Nisse och Lisa hade fått nog av fältpiplärkor och tittade på blommor i en närliggande trädgård, och Anders & Anders letade sommargylling i ekbackarna. Efter några timmar var resultatet en sjungande sommargylling det enda noterbara. Kalle, som hade vilat sig i bilen, hade också hört en sommargylling genom fönstret. Campande gulhämplingar Efter en promenad på Östra Täppets camping i Åhus hittade vi några gulhämplingar. Vi fick se och höra dem mycket bra. Detta satte punkt för en mycket händelserik dag. Vårt övernattningsställe blev även denna natt Ljungen vid Falsterbo. ![]()
Förlängd flyttning Vi ville ge den svarthuvade måsen en chans till så vi begav oss till Malmö. Men efter ett par timmars sökande gav vi upp. Vi började vår resa norrut igen, men inte hem till Värmland, utan till Dalarna. Utanför Grängesberg, i Hötjärn, hade det upptäckts en vitgumpsnäppa dagen innan och vi bestämde att vi skulle göra ett försök för att se den. Det blev många timmar i bilen och några försökte sova medan andra firade att Sverige hade vunnit schlagerfestivalen. Vi kom i alla fall fram till slut och kunde se "den lilla amerikanska felflygaren med vit övergump". I Hötjärn fanns även myrsnäppa. Rekordskådning Det är nog få i Sverige som har sett svartbent strandpipare och slaguggla på samma dag. Och om någon har gjort det har den i alla fall inte sett vitgumpsnäppa! Vi blev alltså historiska denna dag. Hemma igen Vi vill tacka tre värmlandsskådare för sina insatser som gjort ungdomskursen genomförbar; Karl Hammar, Sven Larsson och Jan Wilhelmsson. Alla tackas hjärtligt. Sedan vill vi tacka alla föräldrar som ställt upp för oss. Till sist vill deltagarna tacka kursledaren Per Gustafsson som har tagit ett mycket bra initiativ och startat kursen! Lars och Anders Helseth Övriga kursdeltagare: Karlstad den 9 augusti 1999 |