1998 blev trots dåligt väder ett något bättre år än bottenåret 1997 vid Hammarö fågelstation. Märkresultatet stannade vid 7115 ringmärkta fåglar. Endast ett fåtal främmande kontroller gjordes och antalet hittills rapporterade återfynd är lågt. Kungsfågelmärkningen i slutet av september och början av oktober resulterade dock senare i fem rätt snabba återfynd från Lågskär (Åland), Lettland, Litauen, Kaliningrad och Polen. Tropikflyttare visade allmänt låga märksiffror, medan mesar märktes i mera normala antal. Endast enstaka sparvugglor och ingen pärluggla märktes, medan 2 gråspettar och 5 tretåiga hackspettar kanske blev årets ovanligaste nätgäster. Här måste också nämnas de rekordmånga tallbitar som märktes på senhösten (24 st). 15/11 märktes 17 tallbitar, vilket är den högsta dagssiffran någonsin. Två andra arter som faktiskt märktes i större antal än någonsin tidigare var trädkrypare (225 st), och grönsiska (865 st). Inga rariteter fastnade i näten under 1998. Den i särklass mest anmärkningsvärda observationen gjorde Jan Rees, när han som märkare på morgonen 20/5 hade en rastande och ropande svartnäbbad islom 40 m från land vid sydspetsen. En hel del vadare rastade ute vid grisarna. Bl a noterades roskarl, kustsnäppa sandlöpare och myrspov.